Det går lika bra att läsa med öronen
Ljudboken har beskrivits som ”fusk” och anklagats för att driva litteraturen mot botten. Men är det egentligen någon skillnad på att lyssna till en bok och att läsa den?
Under pandemiåret 2020 växte antalet sålda digitala böcker med 35 procent och passerade för första gången antalet tryckta böcker. Mest ökade ljudböckerna, något som gav upphov till en debatt där framför allt litteraturvetare och författare menade att det är stor skillnad mellan att lyssna på och läsa en bok.
– Föreställningen att personer som inte kan läsa tryckt text utan i stället lyssnar på den, låt säga på grund av synnedsättning, inte skulle förstå en text lika bra som en person som läser texten i tryck, finner jag märklig och inte så lite förolämpande, säger Alexandra Borg, forskare och lektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.
Alexandra Borgs forskning handlar om hur digitaliseringen påverkar vår litterära och bokliga kultur. Men det finns flera forskare som också jämfört vad som händer i hjärnan när vi lyssnar på respektive läser en text.
I en av studierna hade forskarna placerat nio personer, sex män och tre kvinnor, i en magnetkamera. Där hade de först fått lyssna till en text, sedan läsa samma text, alltmedan maskinen registrerade vad som hände i hjärnan. Resultatet blev en 3D-karta över hjärnan som visade vilka områden som aktiverades av de ord som tog sig in via ögonen respektive öronen.
Visserligen hade forskarna förväntat sig en viss överensstämmelse mellan ”läs-kartan” och ”ljud-kartan”, men inte att den skulle vara så stor. Kartorna var i stort sett identiska.
Mikael Roll är forskare i neurolingvistik vid Lunds universitet. Med hjälp av EEG har han och hans kollegor tagit reda på vad som händer i hjärnan när vi läser. En upptäckt var att läsaren försöker skapa fraser som är 2,7 sekunder långa. Det är också så långt som det auditiva korttidsminnet sträcker sig.
– Om du lyssnar på någon som pratar kan man komma ihåg exakt vad som sades i upp till tre sekunder. Det verkar vara samma sak när vi läser tyst, att man aktiverar formen av det man läser de första sekunderna. Man kan säga att vi har ett tidsfönster på två, tre sekunder bakåt då man kommer ihåg mer exakta ljudupplevelser och det gäller även läsning av text.
Elisa Tattersall wallin är doktor i biblioteks- och informationsvetenskap på Högskolan i Borås. Hennes avhandling handlade om hur ljudböcker konsumeras, men det fanns också en teoretisk del:
– När jag började doktorera för fem år sedan fanns inte mycket forskning, så jag har utvecklat ett koncept för hur vi kan prata om ljudböcker.
De begrepp hon föreslår är reading by seeing och reading by listening. Hennes forskning bygger dels på intervjuer med unga vuxna, dels på data från de appar som används för att lyssna på böcker.
Källa: www.forskning.se
