"Narkotika och andra droger samt kopplingen till (gäng)kriminalitet"

Föreläsare: Maria Dufva – kriminolog, författare och föreläsare.

"Rasism, Utanförskap, Droger och Kriminalitet"

Föreläsare: Karin Jonsson – avhoppare (f.d. kriminell, drogförsäljare och missbrukare), föreläsare.

Karin Jonsson adopterades från Colombia och kom till Sverige (Limhamn, Malmö) när hon var 2 år. Karins uppväxt kantades av rasism, utanförskap och svek – från såväl vänner och vuxna som hennes egen familj. Som 13-åring hamnade Karin på en svartklubb och kände sig för första gången som "hemma". På svartklubben slapp Karin bli utsatt för mobbning och rasism. Där var det ingen som tittade snett eller kallade henne för n-ordet, eftersom de flesta hade utländsk bakgrund. Helgerna på svartklubbarna blev veckans höjdpunkt och en plats där Karin kände samhörighet och kärlek. 

På klubbarna fanns det både alkohol och narkotika, och det dröjde inte länge förrän Karin själv började använda droger. Dels för att få vara en i gänget, dels för att den sorg hon bar på försvann för stunden. Det började med att hon rökte på någon gång, men eskalerade sedan snabbt till ett tyngre drogmissbruk. Detta ledde henne som 16-åring in i den kriminella världen, en värld som kändes spännande men framförallt gjorde att hon kände gemenskap. 
Hon började först med att smuggla in narkotika från Danmark, sedan transportera väskor med narkotika till Stockholm, driva in skulder och agera lockbete för torskar som skulle rånas.

Vändpunkten kom när Karin var 30 år och hamnade i en fyllecell. Dagen efter gick hon genom hela stan utan skor – "The walk of shame". Under denna promenad så insåg Karin att hon blivit någon som hon inte ville vara. Hon kände sig värdelös som kvinna och mamma, och hon ville inte längre leva. När Karin sedan bröt med allt och alla så insåg hon att hon var helt ensam – hon hade inga vänner och ingen familj. Att konvertera till islam blev Karins räddning.

Karin började att jobba med ungdomar genom att nattvandra och arbeta med uppsökande verksamhet. Hon både såg och lyssnade på ungdomarna, men fick också möjlighet att berätta om sig själv och sin egen resa. Idag jobbar Karin som personlig assistent.

"Eftervåld – våldet som börjar efter att en våldsam relation är slut"

Föreläsare: Nadia Hill – föreläsare med egen erfarenhet.

Du kanske har sett henne – på bussen, i kön framför dig, på lekplatsen. Eller så har du inte det. För Nadia lever gömd. Hon behövde fly för sitt liv med sin fyra veckor gamla bebis under armen.

Nadia befann sig under flera år i en våldsam relation och behövde lämna sin sambo för att skydda sig själv och sitt barn. Men efter att Nadia flytt från sin förövare så fanns inte samhället där, utan istället började eftervåldet – våld efter att kvinnan lämnat en våldsam relation.

Eftervåld osynliggörs och möjliggörs ofta av samhället och de som ska skydda kvinnan. Nadias tidigare sambo har nu stämt henne om vårdnaden för barnet – men Nadia har inte råd med en advokat. Det är dyrt att fly. Dyrt att starta om. Dyrt att betala en advokat. Detta leder till att kvinnor och barn, våldsoffer, tvingas leva gömda för att överleva. De finns, men får inte synas. Nadia har bestämt sig för att prata högt om eftervåldet, för att hon och andra våldsutsatta kvinnor och barn inte ska behöva gömma sig.

"Trauma hos mamma och barn vid våld i nära relationer"

Föreläsare: Lotta Forsberg – leg. psykolog, leg. psykoterapeut samt specialist i klinisk psykologi.

Risken att få kvarstående psykiska skador när man skadats av en annan människa är högre än när man till exempel drabbats av en naturkatastrof eller en stor olycka.Risken för traumatisering ökar alltså ju närmare känslomässig relation offret har till sin förövare.

Vilka trauman uppstår hos någon som lever med våld i nära relationer?
Hur ser vi tecken på trauma hos vuxna och hos barn?
Hur påverkar våld barnets anknytning till sina föräldrar?
Vad behöver vi veta och vad behöver vi göra inom socialtjänsten och inom familjehemsvården?